Inget personligt eller så men är det bara jag som tycker att folk som frågar värdelösa frågor, fnissar, skriker och hoppar runt hela tiden är så grymt jobbigt att man bara vill nita idioten? Inte bara nog med det, personer som är så äckligt positiva. Jag tål det inte! Visst, man kan vara glad och så, inget problem med det men man behöver väl för fan inte överdriva? Ingens liv kan ju vara så bra att man måste gå runt med världens léende hela tiden. Jobbigare människor finns nog inte. Eller folk som tror att dom är älskade av alla, att alla avundas dom osv.. Tror dom ens på den själv? Om jag skulle bo med en överpositiv, självkär nolla i mer än 2 dagar så skulle jag ha tagit nåns liv. Dock vet jag inte om jag hade tagit mitt eget eller personen jag bor med, nu är jag ju säkert ensam om att tycka såhär också för jag slår vad om att många som läser det här tänken nått i stil med "Vadå, Det är väl trevligt med glada människor?". Ah visst, det är säkert jättetrevligt. Men hur roligt är det med en skuttande, fnittrande person som är hög på redbull med mungiporna uppe vid ögonbrynen som hela tiden tjatar om hur bra livet är, hur fint väder det är ute och bara hur allmänt UNDERBART alltid är?! Inte trevligt alls. Okej om man har rökt på, tagit en massa piller och precis har fått veta att nått underbart ska hända. Va glada för fan, men man ska inte behöva nita nån bara för att den personen ska inse att det inte varar för alltid? Det tycker inte jag i alla fall.

Meeeeeeen nu när jag har klagat ännu en gång på nått totalt värdelöst trams så ska jag fortsätta på min engelska. Kom ihåg folk, va glada! ;)